lillebror, bli aldrig som jag när du blir stor

jag ligger i sängen som 1000 gånger förrut, ända skillnaden nu, är att det verkligen är slut.
tankarna tar fart riktigt kaos i en storm, onda tankar och dina minnen samlas i en tromb.
en bomb har smällt av och på utsidan syns svettningar, för nu står jag i ledet av föredettingar.
känslostyrda kedjor håller fast mig i sängen, jag vill bara ut men någon spänner dendär remmen.

är fängslad i en värld, fångvaktaren är jag.
finns ingenting kvar.
du, de e över nu, och all våran tid är slut.
för det finns inget kvar, finns inget kvar.
du, de e över nu, och det känns galet sjukt.
jag mår så jävla bra, mår så jävla bra.

jag har slutat att känna, fast det fortfarande känns.
du är ändå min stora kärlek fast det fucking bränns.
tårarna kan komma trotts att veckor blivit år.
kan fortfarande känna din hand på mitt lår.
jag skakar vid tanken av att du tillhör någon annan.
kommer alltid fundera, på hur det blivit om du stannat.
timmar blir veckor tills tiden försvinner.
tårar blir tankar tills krimeringsugnen brinner.

är fängslad i en värld, fångvaktaren är jag.
finns ingenting kvar.
du, de e över nu, och all våran tid är slut.
för det finns inget kvar, finns inget kvar.
du, de e över nu, och det känns galet sjukt.
jag mår så jävla bra, mår så jävla bra

nu.. är det bara så många minnen kvar..
du var så underbar.. så jävla fin..
nu.. är det slut och det finns inget kvar..
nu finns bara jag.. VAR DET DIG ELLER MIG DET VAR FEL PÅ?!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Är du ofta här eller?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0