det är inte dig jag älskar, det är den du låtsas va.
vissa saker är svåra att glömma
vissa saker gör att tårarna strömmar
och alla vänner bara ignorerar dig, då vill man stänga ute allt och isolera sig
bara flyga iväg till en annan plats, en burk med sömntabletter och några gram med hasch
man vill att tiden ska gå, vill inte spendera resten av livet i fantasi och psykos
överdos, självmord finns några alternativ.. då allting är skit för att stanna sitt liv
vill se tillbaks på dagarna med solsken, skriker till gud och svaret blir ett hotbrev.
blir een slav för mörkret och paranoid
stänger in sigsjälv och tror att alla är svin
och det finns inga vänner som vill hjälpa dig hem
alla skrattar bakom ryggen för att lämna dig sen
vissa saker gör att tårarna rinner
vissa saker gör att lågan som brinner, bara slocknar
och veken går av. faller rakt ner på marken och lever ett tag
men då kommer det någon, som trampar med vilja
då andas man inte, då chansar man inte, då gör man ett tappert försök att ta sig upp
men upptäcker halvvägs att man saknar luft
då ligger man på marken och vrider sig i tårar
för livet är en gåta med varken svar eller fråga
det är någonting vi lever utan att veta varför
så snälla lägg en ros på min grav på mitt datum
och låt mig vila i frid, minns mig som den krigare jag var på den tiden
och jag var stark
och hade krafter
att resa mig ur eld och aska under vatten
jag vandrade på svag is, som ville brista
vek aldrig för problem kämpa in i de sista
lägg nåt i min kista en ägodel, som symboliserar min själ och personlighet
vissa saker gör att livet suger
vissa saker gör att inget duger
och man tänker att man inte orkar ta ett enda andetag
man vill ta bort sigsjälv men man hindras utan samvetskval
för vänner och familj och alla som man lämnar kvar
vill inte tänka så vill ba hänga mig nån jävla dag
och slippa andas, och leva vidare
jag är en krigare, dom är ju seglivade
och alla som någonsin hjälpt mig på vägen
stubish duvet att jag älskar dig din jävel
även om ja e sur och tvär och beter mig illa
grabbarna från orten, ni e mina killar.
ni vet alla att livet kan gå åt helvete
vill ta mig ut men hela skiten är ett fängelse
och varje dag blir bara tyngre att andas
och ingen psykolog kan nånsin krympa mina tankar
vissa saker gör att tårarna strömmar
och alla vänner bara ignorerar dig, då vill man stänga ute allt och isolera sig
bara flyga iväg till en annan plats, en burk med sömntabletter och några gram med hasch
man vill att tiden ska gå, vill inte spendera resten av livet i fantasi och psykos
överdos, självmord finns några alternativ.. då allting är skit för att stanna sitt liv
vill se tillbaks på dagarna med solsken, skriker till gud och svaret blir ett hotbrev.
blir een slav för mörkret och paranoid
stänger in sigsjälv och tror att alla är svin
och det finns inga vänner som vill hjälpa dig hem
alla skrattar bakom ryggen för att lämna dig sen
vissa saker gör att tårarna rinner
vissa saker gör att lågan som brinner, bara slocknar
och veken går av. faller rakt ner på marken och lever ett tag
men då kommer det någon, som trampar med vilja
då andas man inte, då chansar man inte, då gör man ett tappert försök att ta sig upp
men upptäcker halvvägs att man saknar luft
då ligger man på marken och vrider sig i tårar
för livet är en gåta med varken svar eller fråga
det är någonting vi lever utan att veta varför
så snälla lägg en ros på min grav på mitt datum
och låt mig vila i frid, minns mig som den krigare jag var på den tiden
och jag var stark
och hade krafter
att resa mig ur eld och aska under vatten
jag vandrade på svag is, som ville brista
vek aldrig för problem kämpa in i de sista
lägg nåt i min kista en ägodel, som symboliserar min själ och personlighet
vissa saker gör att livet suger
vissa saker gör att inget duger
och man tänker att man inte orkar ta ett enda andetag
man vill ta bort sigsjälv men man hindras utan samvetskval
för vänner och familj och alla som man lämnar kvar
vill inte tänka så vill ba hänga mig nån jävla dag
och slippa andas, och leva vidare
jag är en krigare, dom är ju seglivade
och alla som någonsin hjälpt mig på vägen
stubish duvet att jag älskar dig din jävel
även om ja e sur och tvär och beter mig illa
grabbarna från orten, ni e mina killar.
ni vet alla att livet kan gå åt helvete
vill ta mig ut men hela skiten är ett fängelse
och varje dag blir bara tyngre att andas
och ingen psykolog kan nånsin krympa mina tankar
Kommentarer
Trackback