Allt va mycke lättare!

Som jag skrev innan, jag är så jävla trött på kalmar!Eller det kanske inte är just kalmar jag är trött på?
Jag vet bara att jag är så jävla trött på alla männsikor här! Alla sviker och lämnar! Det finns bara en enda riktig vän jag har kvar nu, och du vet vem du är! Den här personen är den som jag bråkar som mest med, men som det alltid löser sig med. Den personen som jag kan dela allt och lite till med...

Men i alla fall, vad fan har jag gjort med mitt liv? Förut, för bara ett år sedan så va allting perfekt! Jag var den där
lilla söta tjejen som hade allt man kunde önska sej, bra föreldrar, många kompisar, jag va populär & jag hade pojkvän (kanske inte värdlens mest seriösaste eftersom att vi va så små) men ändå, jag var lycklig!

Vad fan har hänt nu? Jag har nästan inget utav det där kvar, jag trodde för ett tag att allt skulle lösa sej! När vi skulle splittra klasserna, börja om på nytt, träffa nya människor. Det var speciellt en person som jag fick kontakt med. Jag trodde han kunde få mig på en ny start, men allt gick rent åt helvete på grund av ett jävla missförstånd, som tyvärr
inte går att lösa. Jag är fortfarande beredd att ge det en andra chans, fast det kommer aldrig bli som förr i alla fall.

Och det där med vänner, så har jag som sagt bara en kvar, visst finns det många kompisar och så, men vänner slår kompisar, visst? Alla andra så kallade vänner har gått på alla rykten, och dom har inte pallat med omständigheterna som man oftast får om man är med mej..*hehe*

Och bra föreldrar, jo det har jag fortfarande, fast nu är dom mycke mer överbeskyddande, och har många onödiga regler osv...
Fast så himla onödiga dom kanske inte är? Jag antar att jag behöver dom, jag har gjort så mycke dumt som jag ångrat och försökt hålla hemligt men sanningen kommer alltid fram i alla fall! Så därför förstår jag er ochså på ett sätt, jag fattar varför jag inte får göra vissa saker, de är för att jag svikit ert förtroende så många gånger tidigare. Förlåt.


och till alla er som jag har svikit, även om jag inte menat det, förlåt! Jag ska verkligen försöka att bättra mej, ge mig en sista chans bara, jag lovar ni kommer inte ångra er!


/linnearoslund.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Är du ofta här eller?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0